ATT KÄMPA KRAVLÖST FÖR ANDRA MÅR JAG BARA BRA AV, MEN BARA OM JAG SÄTTER STARKA GRÄNSER BÅDE FÖR MIG SJÄLV OCH ANDRA,       SÅ ATT INGEN ANNAN FÖRLORAR PÅ DET          

FÖR ANNARS BLIR JAG UTBRÄND.

Att kämpa KRAVLÖST för andra är varken drygt eller tungt, det är bara något som ska höra vardagen till, och som alla  mår bra av att göra, om dom inte är onda människor förstås, för då ser dom andras välbefinnande som fientligt. Mycket KONSTIGT.  Vilken otrolig skillnad det är att kämpa för andra än att kämpa för sig själv. Skulle jag själv inte nå ända fram när jag kämpar KRAVLÖST för andra, så kan jag ju be någon annan fortsätta och hjälpa den andre, och det behöver inte vara något nederlag för mig i alla fall.

Når jag inte ända fram när jag kämpar för mig själv är det ett stort nederlag tycker jag själv.

tillbaka